Har nu hamnat i Sihanoukville, badorten pa modet for alla svenskar som inte langre aker till Thailand for att bada. Vart hotell ar nastan helt upptaget av en grupp fran Fritidsresor som har resor hit for forsta aret. Man har lovat underbara och ororda sandstrander dar man kanner sig som forsatt till paradiset som Adam och Eva. I verkligheten ar stranden har utanfor en enda stor soptipp dar kor gar och tuggar pa plastpasar och bortslangda matrester. Hundar och hons overallt forstas och massor av ungar som tranger sig pa och forsoker kranga halsband eller vykort. Vi var nere dar i gar och kommer aldrig att ga dit igen. Daremot har vi ett rum vid poolen, dar vi sitter nagon timme ibland. I vattnet, alltsa. Det ar oerhort hett och vi kan inte rora oss utomhus under de varmaste timmarna.
Resan hit foretogs i buss fran Phnom Penh och var klart uthardlig. Vli klarade oss utan nagra olyckor. Det enda var att vi korde over en hund pa vagen, men med tanke pa hur folk kor har var det en bagatell. Folk hanger i klasar utanfor alla sorters fordon eller klamrar sig fast pa lastbilstak och laster av alla slag. I morgon ska vi samma vag tillbaka med samma buss.
Jag berattade om alla svenskar har som gar och drommer sig hem till faderneslandet. Det finns tva svenska restauranger i staden (som vi inte besokt men sett reklam for). En serverar kottbullar med lingonsylt, pyttipanna och Scans falukorv. Men den stora artikeln redovisas sarskilt i annonsen. VI HAR SNUS. Och i och med detta klarar man av alla skitiga strander, snuskiga restauranger och fattiga manniskor som forsoker lura av en pengar i en skala jag aldrig sett forr. Kambodja ar en av varldens fattigaste lander.
Nu ar det snart slut pa var resa for den har gangen och formodligen blir det inget mera bloggande forran nasta resa. Men vi har tagit massor av bilder som vi ser fram mot att plaga er alla med. Tills dess - lev val - utan snus.
Thursday, February 22, 2007
Tuesday, February 20, 2007
Ljus over Kambodja
Tisdag och tiden haller pa att lopa ut for oss. Idag har vi gjort alla Phnom Penhs sevardheter (2 stycken) och dessutom hunnit med en tur med var lille tuk-tukforare for att se pa staden. Har finns massor av vackra hus fran den franska tiden och aven en del i Art Nouveau men mycket ar ganska nerslitet. Vi var och at lunch pa den anrika "The Foreign Correspondents' Club" och kande oss valdsamt koloniala. Det var dar alla murvlar satt och hackade under krigen och under valen och det var en spannande och orord miljo. Utanfor, pa strandpromenaden vajade svenska flaggan i siden tillsammans med en massa andra vi aldrig sett. Det var nastan sa man stallde sig i givakt.
Nu haller vi oss pa hotellet och packar for ett par avslutande dagar i Sihanoukville, en badort nastan vid kusten till Thailand. Hotellet var nog valdigt fint en gang men nu ar det tamligen nerslitet. Har i landet pa battre stallen manovreras allt elektriskt fran en panel vi sangen. Dar vi bott tidigare har vi alltid klagat pa ljuset, som varit alltfor svagt for lasning efter morkrets inbrott. Sist hade vi tre 15-wattslampor pa c:a 45 kvadratmeter. Antligen hade vi har fatt laslampor vid sangarna och anstandigt ljus aven for ovrigt. Det var svart att tanda lamporna men etter varre att slacka dem. Vi forsokte pa alla vis, att trycka hart pa alla knappar forst ned fingrarna, sedan med en penna och till sist provade vi att gnugga hart over panelen med mobilen, men ingenting hjalpte. Nere i receptionen satt en ensam khmer som inte kunde ett ord engelska utom "yes". Det var ju omojligt for oss aldre och redan avkladda damer att inkalla honom till vart sovrum for att hjalpa till. Med de spraksvarigheterna hade han tolkat vart rop pa hjalp i fel riktning. Sa det var bara att skruva ur samglamporna med hjalp av en vat handduk och lata resten av illuminationen vara pa. Det blir spannande att se vad som hander i natt.
Skriv garna en liten kommentar eller ett mail, for nu har vi inte hort nagot fran varlden utanfor pa ett langt tag. Det drojer ju annu ett tag innan vi ses.
Nu haller vi oss pa hotellet och packar for ett par avslutande dagar i Sihanoukville, en badort nastan vid kusten till Thailand. Hotellet var nog valdigt fint en gang men nu ar det tamligen nerslitet. Har i landet pa battre stallen manovreras allt elektriskt fran en panel vi sangen. Dar vi bott tidigare har vi alltid klagat pa ljuset, som varit alltfor svagt for lasning efter morkrets inbrott. Sist hade vi tre 15-wattslampor pa c:a 45 kvadratmeter. Antligen hade vi har fatt laslampor vid sangarna och anstandigt ljus aven for ovrigt. Det var svart att tanda lamporna men etter varre att slacka dem. Vi forsokte pa alla vis, att trycka hart pa alla knappar forst ned fingrarna, sedan med en penna och till sist provade vi att gnugga hart over panelen med mobilen, men ingenting hjalpte. Nere i receptionen satt en ensam khmer som inte kunde ett ord engelska utom "yes". Det var ju omojligt for oss aldre och redan avkladda damer att inkalla honom till vart sovrum for att hjalpa till. Med de spraksvarigheterna hade han tolkat vart rop pa hjalp i fel riktning. Sa det var bara att skruva ur samglamporna med hjalp av en vat handduk och lata resten av illuminationen vara pa. Det blir spannande att se vad som hander i natt.
Skriv garna en liten kommentar eller ett mail, for nu har vi inte hort nagot fran varlden utanfor pa ett langt tag. Det drojer ju annu ett tag innan vi ses.
Monday, February 19, 2007
PhnomPenh
Idag ar det forsta gangen pa hela resan som vi stott pa svarigheter. Nar vi ville betala vart for omstandigheterna dyra och flotta hotellrum ville man ha alltihop i cash. Och vi som hade tankt oss att betala med kort. Det var bara att ta en tuk-tuk till en av stadens fa uttagsautomater. Den var gudskelov oppen och hart bevakad av en vakt som i alla fall slappte in oss och sen var allt som vanligt.
Resan gick bra och vi tog taxi till hotellet vi bestallt rum i for flera dagar sedan. Dar stod man oforstaende och hittade inte den bestallning vi gjort. Allt var fullbelagt men man lyckades ordna rum pa ett annat hotell. Phnom Penh var fruktansvart varmt och fuktigt och svetten rann i ansiktet och pa ryggen innan vi kom fram. Hungriga var vi ocksa och gick ut for att leta efter en restaurang men hittade bara de mest oaptitliga stand pa gatan. Det var fult och hett och smutsigt och vi kande att vi gjort Phnom Penh pa en halvtimme och att vi aldrig ville tillbaka. Till sist fick vi dra oss tillbaka till hotellet och hitta nagot atbart dar. Strax darefter sag livet ljusare ut och vi bestamde oss for att stanna i alla fall.
Det finns egentligen bara ett palats och ett Wat att titta pa i stan och det hinner vi pa en dag. Dessutom fick vi genom en annan gast pa hotellet tag pa en trevlig tuk-tukforare som tog oss runt pa sightseeing medan solen gick ner over tornspirorna. Han har mobiltelefon och vi har bara att ringa nar vi vill ha tag pa honom. Mobiler ar vanliga har. Man ser ofta familjefadern kora sin lilla motorcykel med fru och barn pa och samtidigt talande i telefon.
Vi har suttit i foajen och tittat medan vi vantat pa att komma at datorn. Har kommer stora, fula vita man med sma vackra gula flickor i slaptag. Det verkar som om sexturismen frodas och inte bara pa vart hotell. Staden ar full av kriminalitet och nu, efter morkrets inbrott gar vi inte ut. Men vi forsag oss redan i Goteborg med tva korsordstidningar som hallit oss sysselsatta hela resan.
Vi har sett Europavadret pa TV i dag. Hall ut!
Resan gick bra och vi tog taxi till hotellet vi bestallt rum i for flera dagar sedan. Dar stod man oforstaende och hittade inte den bestallning vi gjort. Allt var fullbelagt men man lyckades ordna rum pa ett annat hotell. Phnom Penh var fruktansvart varmt och fuktigt och svetten rann i ansiktet och pa ryggen innan vi kom fram. Hungriga var vi ocksa och gick ut for att leta efter en restaurang men hittade bara de mest oaptitliga stand pa gatan. Det var fult och hett och smutsigt och vi kande att vi gjort Phnom Penh pa en halvtimme och att vi aldrig ville tillbaka. Till sist fick vi dra oss tillbaka till hotellet och hitta nagot atbart dar. Strax darefter sag livet ljusare ut och vi bestamde oss for att stanna i alla fall.
Det finns egentligen bara ett palats och ett Wat att titta pa i stan och det hinner vi pa en dag. Dessutom fick vi genom en annan gast pa hotellet tag pa en trevlig tuk-tukforare som tog oss runt pa sightseeing medan solen gick ner over tornspirorna. Han har mobiltelefon och vi har bara att ringa nar vi vill ha tag pa honom. Mobiler ar vanliga har. Man ser ofta familjefadern kora sin lilla motorcykel med fru och barn pa och samtidigt talande i telefon.
Vi har suttit i foajen och tittat medan vi vantat pa att komma at datorn. Har kommer stora, fula vita man med sma vackra gula flickor i slaptag. Det verkar som om sexturismen frodas och inte bara pa vart hotell. Staden ar full av kriminalitet och nu, efter morkrets inbrott gar vi inte ut. Men vi forsag oss redan i Goteborg med tva korsordstidningar som hallit oss sysselsatta hela resan.
Vi har sett Europavadret pa TV i dag. Hall ut!
Saturday, February 17, 2007
Het sondag
Sa var det sista dagen i Siem Reap och vi haller pa och forbereder oss for flighten till Phnom Penh i morgon. Det blev en ny vaska som kommer att fyllas av elefanter av alla sorter och storlekar. Det ar sapass varmt att vi inte orkar annat an nagra korsord pa balkongen eller under flakten i rummet, men i kvall ska vi ha en brakmiddag pa stamstallet Cafe Indochine dar maten ar superb och man t o m vagar ata deras hemlagade glass. Annars ar det har landet sa skitigt att man maste tvatta handerna varje gang man tagit i nagonting. Indien ar ett under av renlighet i jamforelse med detta.
I gar gjorde vi nagot ganska lustigt. Vi var pa dockteater pa en battre restaurang och maten ingick i priset. Det var skuggteater med dockor pa stavar som skottes av en massa barn. Dockorna ar gjorda av lader och ratt fina. Man hade en orkeswter med diverse slagverk som liksom spelade till handlingen. For oss var den totalt otydbar, men det var en massa slagsmal mellan bade djur och manniskor. Smabarn skotte dockorna som holls alldeles intill en duk belyst bakifran och rosterna bestods av andra som satt i bakgrunden med mikrofon. Det var ganska amatormassigt men ganska ovanligt och vi hade kul. Hela tiden spelet pagick pa duken satt folk och pratade och at och tittade bara tillfalligt pa spelet.
Just nu sitter jag pa ett internetcafe med en surfande munk i saffransgula klader mittemot. Han mailar sakert till sin familj. Smakillarna har gar i kloster for att bli forsorjda och fa en viss skolgang nar deras familjer inte har mojlighet att ta hand om dem. Forresten - familjer - en hel generation blev ju utplanand har for inte sa lange sedan. Idag ser man nastan inga gamla manniskor men massor av barn. Sa dar maste finnas en framtidstro i landet trots att vi tycker att mycket verkar ratt hopplost. Korruptionen ar enorm. Landet far mycket pengar utifran men efter vad manniskorna har sager hamnar det mesta i hogre tjanstemans och businessmens fickor.
Nu orkar vi inte sitta har langre utan drar oss hem till hotellet for att skvalpa i poolen en stund. Ha det gott alla darhemma.
I gar gjorde vi nagot ganska lustigt. Vi var pa dockteater pa en battre restaurang och maten ingick i priset. Det var skuggteater med dockor pa stavar som skottes av en massa barn. Dockorna ar gjorda av lader och ratt fina. Man hade en orkeswter med diverse slagverk som liksom spelade till handlingen. For oss var den totalt otydbar, men det var en massa slagsmal mellan bade djur och manniskor. Smabarn skotte dockorna som holls alldeles intill en duk belyst bakifran och rosterna bestods av andra som satt i bakgrunden med mikrofon. Det var ganska amatormassigt men ganska ovanligt och vi hade kul. Hela tiden spelet pagick pa duken satt folk och pratade och at och tittade bara tillfalligt pa spelet.
Just nu sitter jag pa ett internetcafe med en surfande munk i saffransgula klader mittemot. Han mailar sakert till sin familj. Smakillarna har gar i kloster for att bli forsorjda och fa en viss skolgang nar deras familjer inte har mojlighet att ta hand om dem. Forresten - familjer - en hel generation blev ju utplanand har for inte sa lange sedan. Idag ser man nastan inga gamla manniskor men massor av barn. Sa dar maste finnas en framtidstro i landet trots att vi tycker att mycket verkar ratt hopplost. Korruptionen ar enorm. Landet far mycket pengar utifran men efter vad manniskorna har sager hamnar det mesta i hogre tjanstemans och businessmens fickor.
Nu orkar vi inte sitta har langre utan drar oss hem till hotellet for att skvalpa i poolen en stund. Ha det gott alla darhemma.
Lat lordag i Siem Reap
Sa var det lordag igen. Forfarligt vad veckorna gar och om en vecka ar vi redan pa vag hem... Idag har vi varit helt tempelfria och har tillbringat formiddagen pa marknaden med att kopa nastan slut pa vara dollars. Marknaderna har ar oftast i ett stort komplex med massor av smabutiker i som gar helt i varandra. Man har olika avdelningar for t.ex. klockor, husgerad, siden och mat av alla de sorter. Dessutom har man alltid en avdelnling dar man kan fa satta sig ner och ata nagon fardiglagad mat av enklare slag men som alltid ar god och nylagad. Fast idag sag jag en STOR ratta som slank in i ett hal under maten, sa vi ska ga pa en nagot battre restaurang och se skuggteater med dockor i kvall. Det finns sakert rattor dar ocksa men vi slipper i alla fall se dem i koket.
Pa tal om ackliga saker - i gar var vi pa utflykt till en flytande by i den stora sjon Tonle Sap har utanfor. Det ar Asiens storsta sjo och formodligen den enda har i landet, for guiden var omattligt stolt over den. Hande vi berattat att vi kom fran ett land med mer an hundra tusen sjoar hade han antagligen smallt av. Nu ar det torrperiod, och sjon ligger inte pa samma stalle hela aret, sa vi fick ta bat pa en fruktansvart smutsig och illaluktende liten rannil innan vi kom fram. Utmed den star sma bambuhyddor pa styltor for att klara av hogvatten och dessutom maste de ofta overges under regntiden. Nu var de i alla fall dar och fullt med ungar lekte i lerpolarna bland hons och hundar. Folk verkade enormt fattiga och hela omradet gjorde ett trostlost intryck. Det luktade fruktansvart eftersom de som hade arbete jobbade med fisk, torkade, jaste och jag vet inte vad med den. Till sist kom vi ut pa sjon och for runt en stund bland skolor, partihogkvarter, en katolsk kyrka, post och vardcentral. Dar var aningen renare bland husbatarna och en del hade till och med en liten kokstradgard pa en flotte intill. Nagra hade grisar i bur pa en annan flotte. Alla hade sma batar och ett par ungar kajkade fram i en aluminiumbalja.
I en guidad tur ingar alltid ett besok nagonstans dar man forvantas kopa nagonting. Den har gangen var det en stor husbat langst ut dar man salde dricka m.m. men ocksa visade bilder pa och aven "levande" fiskar man fangat i sjon. De lag i den tropiska varmen i av alger knallgrona akvarier och sag mycket sloa ut. Man visade ocksa nagon sorts rovfiskar i en sump som nastan hoppade upp pa golvet nar de fick mat. Det tyckte kineserna och japanerna var jatteroligt. Ingrid och jag holl oss undan fran deras skvattande av det lortiga vattnet.
Nar vi kom tillbaka till hotellet var vi genomsnuskiga av vatten och det roda damm som ligger pa alla vagar har. Vi fick ta av oss samtliga plagg och lagga i tvatten (vi har gratis tvatt) och duscha av oss och tvatta haret flera ganger. Efterat tittade vi pa varann och konstaterade att vi atit fisk dagen forut, men nu var det slut med det. Med besoket i farskt minne har vi idag endast intagit varsin omelett.
Nu drar vi en repa nar solen nastan slutat branna. Hej sa lange och Gott Nytt Ar for det ar det har.
Pa tal om ackliga saker - i gar var vi pa utflykt till en flytande by i den stora sjon Tonle Sap har utanfor. Det ar Asiens storsta sjo och formodligen den enda har i landet, for guiden var omattligt stolt over den. Hande vi berattat att vi kom fran ett land med mer an hundra tusen sjoar hade han antagligen smallt av. Nu ar det torrperiod, och sjon ligger inte pa samma stalle hela aret, sa vi fick ta bat pa en fruktansvart smutsig och illaluktende liten rannil innan vi kom fram. Utmed den star sma bambuhyddor pa styltor for att klara av hogvatten och dessutom maste de ofta overges under regntiden. Nu var de i alla fall dar och fullt med ungar lekte i lerpolarna bland hons och hundar. Folk verkade enormt fattiga och hela omradet gjorde ett trostlost intryck. Det luktade fruktansvart eftersom de som hade arbete jobbade med fisk, torkade, jaste och jag vet inte vad med den. Till sist kom vi ut pa sjon och for runt en stund bland skolor, partihogkvarter, en katolsk kyrka, post och vardcentral. Dar var aningen renare bland husbatarna och en del hade till och med en liten kokstradgard pa en flotte intill. Nagra hade grisar i bur pa en annan flotte. Alla hade sma batar och ett par ungar kajkade fram i en aluminiumbalja.
I en guidad tur ingar alltid ett besok nagonstans dar man forvantas kopa nagonting. Den har gangen var det en stor husbat langst ut dar man salde dricka m.m. men ocksa visade bilder pa och aven "levande" fiskar man fangat i sjon. De lag i den tropiska varmen i av alger knallgrona akvarier och sag mycket sloa ut. Man visade ocksa nagon sorts rovfiskar i en sump som nastan hoppade upp pa golvet nar de fick mat. Det tyckte kineserna och japanerna var jatteroligt. Ingrid och jag holl oss undan fran deras skvattande av det lortiga vattnet.
Nar vi kom tillbaka till hotellet var vi genomsnuskiga av vatten och det roda damm som ligger pa alla vagar har. Vi fick ta av oss samtliga plagg och lagga i tvatten (vi har gratis tvatt) och duscha av oss och tvatta haret flera ganger. Efterat tittade vi pa varann och konstaterade att vi atit fisk dagen forut, men nu var det slut med det. Med besoket i farskt minne har vi idag endast intagit varsin omelett.
Nu drar vi en repa nar solen nastan slutat branna. Hej sa lange och Gott Nytt Ar for det ar det har.
Thursday, February 15, 2007
Fredagmiddag
Hej igen och tack for kommentar, Marit. Det ar alltid sa roligt att hora nagot hemifran. Skriver man dessutom att det ar massor med sno och kallt som attan kanns det forstas annu trevligare dar vi ar. Jag gillar varmen aven om jag svettas som en gris, men Ingrid ar installd pa nagot lagre temperatur. Har ar ordentligt varmt och mitt pa dagen som nu kan man inte vara ute och rora pa sig. Allt vaxer i rasande fart. Idag har personalen pa hotellet varit ute och plockat mango ur traden runt poolen.
Idag har vi gjort var sista tempeltur. De tre vi sag var kanske inte sadana hojdare som gardagens men vi var nastan ensamma dar och blev inte anfallna av fattiga barn som ville salja vykort eller schalar till oss. Det ar hemskt vid de stora templen. Sa fort man stiger ut fordonet (vad det nu ar) har man en skock smaungar som skriker i munnen pa varann och nastan klattrar upp pa en for att visa sina varor.Det ar klart att de ar fattiga och behover pengar, men jag har anda inte lust att kopa nagot tusental daliga vykort. Har finns ocksa massor av minskadade personer som tigger eller pa annat satt forsoker fa ihop till sitt levebrod. Vi har forstatt att de som blivit skadade i sin egenskap som soldater har en liten inkomst fran staten, men skadade civilpersoner far inte ett nickel. De lever helt pa turisternas valvilja. Vi stror omkring os 10.000-rielssedlar da o ch da. Det ar namligen den enda inhemska valuta vi fatt. Vi vaxlade ett antal dollar pa flygplatsen, men ingen har ar intresserad av annat an dollar.
Det roligaste hittills idag var trafikstockningen nar vi skulle ut ur staden. Vi stod i ett gathorn i ca 20 minuter utan att rora oss mer an ett par meter och under tiden sag vi de mest markliga fordon och anvandningen av dem. Jag tog mangder av foton ratt ut i smeten. Till sist, nar vi blivit helt blyforgiftade, lostes harvan upp av en ilsken polis.
Vi har sovit gott nu ett par natter, men i morgon borjar det kinesiska nyaret och man har redan borjat prova litet smallare. Kineserna ar galna i fyrverkerier, sa vi raknar med diverse storningar.
Om ett par timmar ska vi ta oss till Asiens storsta insjo och kanske ocksa titta pa "the floating village", en by helt byggd pa vattnet. Man har skolor och sjukhus och allting pa batar. Fa se vad var lille guide har att foresla. Han ar jattesot men har svart att fatta vad vi garna vill veta. Han ar helt inkord pa olika kungar och deras riken och han berattar nogsamt vad alla bilder pa templen betyder. Gudar ur den hinduiska tron och alla deras slaktingar t.ex. Det ar vad han lart sig att saga pa skolan for guider. Men han forstar inte sarskilt mycket engelska och svarar ofta "yxskaft" pa vara fragor. Den har eftermiddagen blir var sista tur med guide och forare. Sen slutar vi vara kulturella och ska shoppa loss pa marknaden. Vi hors.
Idag har vi gjort var sista tempeltur. De tre vi sag var kanske inte sadana hojdare som gardagens men vi var nastan ensamma dar och blev inte anfallna av fattiga barn som ville salja vykort eller schalar till oss. Det ar hemskt vid de stora templen. Sa fort man stiger ut fordonet (vad det nu ar) har man en skock smaungar som skriker i munnen pa varann och nastan klattrar upp pa en for att visa sina varor.Det ar klart att de ar fattiga och behover pengar, men jag har anda inte lust att kopa nagot tusental daliga vykort. Har finns ocksa massor av minskadade personer som tigger eller pa annat satt forsoker fa ihop till sitt levebrod. Vi har forstatt att de som blivit skadade i sin egenskap som soldater har en liten inkomst fran staten, men skadade civilpersoner far inte ett nickel. De lever helt pa turisternas valvilja. Vi stror omkring os 10.000-rielssedlar da o ch da. Det ar namligen den enda inhemska valuta vi fatt. Vi vaxlade ett antal dollar pa flygplatsen, men ingen har ar intresserad av annat an dollar.
Det roligaste hittills idag var trafikstockningen nar vi skulle ut ur staden. Vi stod i ett gathorn i ca 20 minuter utan att rora oss mer an ett par meter och under tiden sag vi de mest markliga fordon och anvandningen av dem. Jag tog mangder av foton ratt ut i smeten. Till sist, nar vi blivit helt blyforgiftade, lostes harvan upp av en ilsken polis.
Vi har sovit gott nu ett par natter, men i morgon borjar det kinesiska nyaret och man har redan borjat prova litet smallare. Kineserna ar galna i fyrverkerier, sa vi raknar med diverse storningar.
Om ett par timmar ska vi ta oss till Asiens storsta insjo och kanske ocksa titta pa "the floating village", en by helt byggd pa vattnet. Man har skolor och sjukhus och allting pa batar. Fa se vad var lille guide har att foresla. Han ar jattesot men har svart att fatta vad vi garna vill veta. Han ar helt inkord pa olika kungar och deras riken och han berattar nogsamt vad alla bilder pa templen betyder. Gudar ur den hinduiska tron och alla deras slaktingar t.ex. Det ar vad han lart sig att saga pa skolan for guider. Men han forstar inte sarskilt mycket engelska och svarar ofta "yxskaft" pa vara fragor. Den har eftermiddagen blir var sista tur med guide och forare. Sen slutar vi vara kulturella och ska shoppa loss pa marknaden. Vi hors.
Wednesday, February 14, 2007
Smaprat mellan templen
Det ar mitt pa dagen och tamligen hett. Ingrid vilar i vart luftkonditionerade rum och jag sitter pa internetkafeet mittemot hotellet med flakten pa. Har har vi fri tillgang till internet, sa jag vill garna passa pa att hora av mig mellan tempelbesoken. Vi stack ivag redan kl 7 i morse i en liten tuk-tuk och korde ett par mil till ett delikat litet tempel fran 900-talet. Kl 3 ska vi vidare till nasta och det ar ingen ide att forsoka gora nagot emellan, for vi ar redan sa fulla av intryck att vi inte riktigt hinner smalta dem mellan turerna.
Vi bor i srtaden Siem Reap, en modern och fruktansvart smutsig stad pa 3 milj. De senaste aren har man byggt enorma hotellkomplex for alla turister som kommer fran hela varlden. Vi bor pa ett litet, stillsamt hotell ganska centralt och med en vacker tradgard med pool. Tyskarna plaskar hela dagarna men vi har inte orkat ge oss ner i den. Inte manga turister syns i staden eftersom alla ar ute beskadande templen som ar utspridda pa en 100 kvadratkilometers yta. Det galler att vaqlja och vraka och bara titta pa de finaste. Khmererna har klassificerat dem fran fyrstjarniga till 0 stjarnor.
Folket har verkar otroligt fattiga, fattigarae an i Laos. Man jobbar hart och t ex vagarna byggs som hantverk. Man lagger ut litet grus och sedan gar en kille och sprutar asfalt pa ur en spruta han har pa ryggen. Luftfororeningarna ar enorma och folk aker omkring med munskydd eller schalar bundna om ansiktet. Det ser ganska kul ut nar man moter en karavan av cyklister maskerade som stratrovare. Bilarna ar ganska nya och alltid av market Toyota. De rika kor en Camry av aldre modell. Annars ar det sma motorcyklar som galler och pa dem kan man lasta allting. Idag sag vi en hel familj pa fem personer sittande pa en motorcykel och pa en annan lag en levande gris upp och ner fastklamd pa pakethallaren. Turistbussarna verkar nya men lastbilarna ar av en kinesisk modell fran en tidig dynasti och de lever om och spyr ut svart rok. Trad och buskar utmed vagarna ar sa dammiga att man knappast kan urskilja arten.
Slut pa smasnack. Vi maste not ha litet soppa i magen innan vi kastar oss over nasta tempel, den har gangen av Indiana Jones-modell med rotter sllingrande kring murarna. Lev val, alla, och skriv till oss. Det tycker vi om.
Vi bor i srtaden Siem Reap, en modern och fruktansvart smutsig stad pa 3 milj. De senaste aren har man byggt enorma hotellkomplex for alla turister som kommer fran hela varlden. Vi bor pa ett litet, stillsamt hotell ganska centralt och med en vacker tradgard med pool. Tyskarna plaskar hela dagarna men vi har inte orkat ge oss ner i den. Inte manga turister syns i staden eftersom alla ar ute beskadande templen som ar utspridda pa en 100 kvadratkilometers yta. Det galler att vaqlja och vraka och bara titta pa de finaste. Khmererna har klassificerat dem fran fyrstjarniga till 0 stjarnor.
Folket har verkar otroligt fattiga, fattigarae an i Laos. Man jobbar hart och t ex vagarna byggs som hantverk. Man lagger ut litet grus och sedan gar en kille och sprutar asfalt pa ur en spruta han har pa ryggen. Luftfororeningarna ar enorma och folk aker omkring med munskydd eller schalar bundna om ansiktet. Det ser ganska kul ut nar man moter en karavan av cyklister maskerade som stratrovare. Bilarna ar ganska nya och alltid av market Toyota. De rika kor en Camry av aldre modell. Annars ar det sma motorcyklar som galler och pa dem kan man lasta allting. Idag sag vi en hel familj pa fem personer sittande pa en motorcykel och pa en annan lag en levande gris upp och ner fastklamd pa pakethallaren. Turistbussarna verkar nya men lastbilarna ar av en kinesisk modell fran en tidig dynasti och de lever om och spyr ut svart rok. Trad och buskar utmed vagarna ar sa dammiga att man knappast kan urskilja arten.
Slut pa smasnack. Vi maste not ha litet soppa i magen innan vi kastar oss over nasta tempel, den har gangen av Indiana Jones-modell med rotter sllingrande kring murarna. Lev val, alla, och skriv till oss. Det tycker vi om.
Tempel,tempel!
Nu har vi sett dem! Hela dagen ahr tillbringats tillsammans med en liten guide som vill beratta allt om kungar och deras byggande. Vi startade fore 8 pa morgonen med ett helt underbart tempel i den kungliga staden kallat Bayom. Det ar det dar templet dar man ser ansikten vanda at alla 4 vaderstrackekn. Fantastiska ansikten i sten med ett arakiskt och serent leende. Jag har sett det manga ganger pa bild och fascinerats men ingenting liknar the real thing.
Eftermiddagen tillbringades i sjalva Angkor Wat i sallskap med nagra tusen kineser och japaner som hela tiden stallde sig framfor kameran. Jag har klattrat som en stenget i alla ruiner och ar egentligen helt slut. Temperaturen ar sakert en bra bit over +30 och det finns inte mycket skugga pa vagarna omkring templen. Vi fryser sa vi skakar efter en session utomhus nar vi kommer in i vart rum dar luftkonditioneringen star pa +20.
Det ar inte bara templen som ar spannande. Var lille guide har idag berattat en del av sin historia for oss. Hans foraldrar var valutbildade, nagot som Pol Pot inte kunde sta ut med. De dodades och barnen skildes at. Sjalv kom han till ett lager dar han fick jobba med att samla skit till godning av falten. Vi har inte fatt hela storyn, men den kommer antagligen fram sa smaningom.
I morgon far vi fran hotellet redan kl 7 for att komma fore japanerna. Dessutom ar temperaturen draglig da.
Nar vi sett igenom tre dagars tempel kommer vi att borja gora av med pengar igen och kopa nya saker stt ge som presenter t.ex. Vi har redan sett ut en ny vaska (samsonite) som vi kan packa alla vara inkop i. Det galler bara att stressa saljaren litet till sa han saljer den for 140 kr till mig. Jag ar dar vilken stund som helst.
Men nu maste vi i sang for att klara morgondagen. Ha det bra alla som laser detta.
Eftermiddagen tillbringades i sjalva Angkor Wat i sallskap med nagra tusen kineser och japaner som hela tiden stallde sig framfor kameran. Jag har klattrat som en stenget i alla ruiner och ar egentligen helt slut. Temperaturen ar sakert en bra bit over +30 och det finns inte mycket skugga pa vagarna omkring templen. Vi fryser sa vi skakar efter en session utomhus nar vi kommer in i vart rum dar luftkonditioneringen star pa +20.
Det ar inte bara templen som ar spannande. Var lille guide har idag berattat en del av sin historia for oss. Hans foraldrar var valutbildade, nagot som Pol Pot inte kunde sta ut med. De dodades och barnen skildes at. Sjalv kom han till ett lager dar han fick jobba med att samla skit till godning av falten. Vi har inte fatt hela storyn, men den kommer antagligen fram sa smaningom.
I morgon far vi fran hotellet redan kl 7 for att komma fore japanerna. Dessutom ar temperaturen draglig da.
Nar vi sett igenom tre dagars tempel kommer vi att borja gora av med pengar igen och kopa nya saker stt ge som presenter t.ex. Vi har redan sett ut en ny vaska (samsonite) som vi kan packa alla vara inkop i. Det galler bara att stressa saljaren litet till sa han saljer den for 140 kr till mig. Jag ar dar vilken stund som helst.
Men nu maste vi i sang for att klara morgondagen. Ha det bra alla som laser detta.
Tuesday, February 13, 2007
Kambodja
Nu har vi redan flugit till Siem Rep i Kambodja for att ga i tempel tre hela dagar. Vi har hyrt fordon, en liten motorcykel med soffa bakom sig, ganska bekvam, och en guide som ska tala engelska. Spannande att se om han klarar det.
Har verkar det vara fler som kan tala atminstone ett par ord engelska an i Laos. Dar for vi omkring i tre dagar med en fortjusande liten chauffor vilkens engelska inskrankte sig till ordet "toilet". Det var forstas det vasentligaste, men kandes en aning pavert nar han hade kunnat beratta sa mycket om landet. Laos var underbart och jag tanker mig tillbaka dit snart igen. Luang Prabang, dar vi bott nastan en hel vecka var en vanlig och litet somnig smastad. Alla var vanliga och ingen hade brattom. En enda tiggare har vi sett pa hela tiden och ingen springer pa en och tjatar om att se pa deras varor. Vi har visserligen gatt pa nattmarknaden varenda kvall och folk har velat visa vad de saljer men aldrig sarskilt patrangande. Fast vi varit har bara nagra timmar har vi blivit overfallna av alla sorters forsaljare.
Har verkar vi bo mitt i storstaden, dar vid en stilla liten sidogata nastan nere vid Mekongfloden. Vi betalade 700 svenska kronor for 6 natter med eget rum, frukost, tvatt, en matlagningskurs och litet annat krafs. Den fina lilla kvinnan som agde guesthouset med bara 6 rum var slakt med forra kungafamiljen och var forutom en fantastisk kock, en vaverska av klass och givetvis med god uppfostran. Har i Siem Rep delar vi rum igen och har en balsal pa 50 kvadrat med fri internet och fri tvatt och naturligtvis ingar frukost. Men har kostar det 350 kr natten.
Vi ar ganska lata tycker vi sjalva men har anda hunnit med massor av saker. Det ar harligt att sitta pa kafeer och titta pa allt som hander pa gatan. Vadret i Laos var svensk hogsommar men med ganska svala natter. Vi hade tva filtar pa oss natten uppe vid vattenfallen. Har var det +34 nar vi landade.Nu ar det kvall och temperaturen har sjunkit en del, men det ar fortfarande ordentligt varmt. Det betyder bl.a. att myggen kvicknat till och det blir nog myggstift overallt i fortsattningen. Andra sma djur ar ocksa livliga. En ganska stor kackerlacka passerade just forbi.
Nu maste vi ha nagot att ata och ska prova pa guesthouset.
Javisstja, vi provade nagot annat intressant pa flyget idag - thailandskt vitt vin. Vi kommer inte att kopa hem nagot, men det var en marklig upplevelse. Vi fick en god korv med pannkaka och sallad dartill och dessutom en liten muffin. Det markliga var att vinet passade battre till kakan an till maten. Darmed ar inte sagt att det var idealiskt till sockerkaka.
Fr.o.m. nu kommer jag nog att blogga nastan varje dag, for luftkonditioneringen har funkar bra. Hej sa lanage och forsok att sta ut i kylan.
Har verkar det vara fler som kan tala atminstone ett par ord engelska an i Laos. Dar for vi omkring i tre dagar med en fortjusande liten chauffor vilkens engelska inskrankte sig till ordet "toilet". Det var forstas det vasentligaste, men kandes en aning pavert nar han hade kunnat beratta sa mycket om landet. Laos var underbart och jag tanker mig tillbaka dit snart igen. Luang Prabang, dar vi bott nastan en hel vecka var en vanlig och litet somnig smastad. Alla var vanliga och ingen hade brattom. En enda tiggare har vi sett pa hela tiden och ingen springer pa en och tjatar om att se pa deras varor. Vi har visserligen gatt pa nattmarknaden varenda kvall och folk har velat visa vad de saljer men aldrig sarskilt patrangande. Fast vi varit har bara nagra timmar har vi blivit overfallna av alla sorters forsaljare.
Har verkar vi bo mitt i storstaden, dar vid en stilla liten sidogata nastan nere vid Mekongfloden. Vi betalade 700 svenska kronor for 6 natter med eget rum, frukost, tvatt, en matlagningskurs och litet annat krafs. Den fina lilla kvinnan som agde guesthouset med bara 6 rum var slakt med forra kungafamiljen och var forutom en fantastisk kock, en vaverska av klass och givetvis med god uppfostran. Har i Siem Rep delar vi rum igen och har en balsal pa 50 kvadrat med fri internet och fri tvatt och naturligtvis ingar frukost. Men har kostar det 350 kr natten.
Vi ar ganska lata tycker vi sjalva men har anda hunnit med massor av saker. Det ar harligt att sitta pa kafeer och titta pa allt som hander pa gatan. Vadret i Laos var svensk hogsommar men med ganska svala natter. Vi hade tva filtar pa oss natten uppe vid vattenfallen. Har var det +34 nar vi landade.Nu ar det kvall och temperaturen har sjunkit en del, men det ar fortfarande ordentligt varmt. Det betyder bl.a. att myggen kvicknat till och det blir nog myggstift overallt i fortsattningen. Andra sma djur ar ocksa livliga. En ganska stor kackerlacka passerade just forbi.
Nu maste vi ha nagot att ata och ska prova pa guesthouset.
Javisstja, vi provade nagot annat intressant pa flyget idag - thailandskt vitt vin. Vi kommer inte att kopa hem nagot, men det var en marklig upplevelse. Vi fick en god korv med pannkaka och sallad dartill och dessutom en liten muffin. Det markliga var att vinet passade battre till kakan an till maten. Darmed ar inte sagt att det var idealiskt till sockerkaka.
Fr.o.m. nu kommer jag nog att blogga nastan varje dag, for luftkonditioneringen har funkar bra. Hej sa lanage och forsok att sta ut i kylan.
Monday, February 12, 2007
Antligen kom jag in i bloggen. Mandag.
Sitter j ust nu i Luang Prabang och tanker en smula pa Sverige och slaktingar och vanner. Har just atit en enastaende maltid pa en av stadens basta restauranger med huvudrattoch sallad for baara 40.000 kip = ca 30 kronor inkl. en halvliter ol. Kycklingfars pa citrongras med en fantastisk sas och en sallad pa dragonbeans dartill. Efter detta ska jag ga till"The Swedish Bakery och ta mig en kaffe med finska pinnar. En svensk har har startat ett mycket populart bageri dar man t o m saljer kanelbullar.
Jag har haft enorma problem att komma in pa bloggen och aven bekymmer med att sanda. Jag har skrivit flera intressanta skildringar av livet i Laos (tyckte j ag i alla fall) men de forsvann totalt.Hoppas det har klarar sig.
Vi har kort runt i tre dagar med egen bil och chauffor pa smala och slingriga vagar i bergstrakterna och sett avlagsna byar och urtida stenkrukor pa en blasig hogslatt. Vi har varit uppe tidigt pa morgonen och delat ut klibbigt ris till munkarna i staden, vi har overnattat i en liten by vid ett underbart vattenfall, vi har delat ur barnbocker till ungar s om aldrig sett andra bocker an skolbockerna, vi har gatt pa matlagningskurs och mycket annat. Helst skulle jag vilja stanna har hela semestern men vi har biljetter till Kambodja i morgon f.m. Vi bor pa ett jattetrevligt stalle och jag skulle vilja ta med mig barnbarnen hit, for de skulle bli underbart bortskamda och ha jatteroligt.
Vagar inte stanna borta for lange for Ingrid vantar formodligen pa mig. Ha det bra. Vi ska tiill mer civiliserade trakter i morgon och da blir det lattare att skriva. Bara ett ord till sist om d\temperaturen har. Precis lagom varmt hittills men det borjar bli varmt mitt pa dagen. Hoppas vintern har lagt av tills vi kommer hem igen.
Jag har haft enorma problem att komma in pa bloggen och aven bekymmer med att sanda. Jag har skrivit flera intressanta skildringar av livet i Laos (tyckte j ag i alla fall) men de forsvann totalt.Hoppas det har klarar sig.
Vi har kort runt i tre dagar med egen bil och chauffor pa smala och slingriga vagar i bergstrakterna och sett avlagsna byar och urtida stenkrukor pa en blasig hogslatt. Vi har varit uppe tidigt pa morgonen och delat ut klibbigt ris till munkarna i staden, vi har overnattat i en liten by vid ett underbart vattenfall, vi har delat ur barnbocker till ungar s om aldrig sett andra bocker an skolbockerna, vi har gatt pa matlagningskurs och mycket annat. Helst skulle jag vilja stanna har hela semestern men vi har biljetter till Kambodja i morgon f.m. Vi bor pa ett jattetrevligt stalle och jag skulle vilja ta med mig barnbarnen hit, for de skulle bli underbart bortskamda och ha jatteroligt.
Vagar inte stanna borta for lange for Ingrid vantar formodligen pa mig. Ha det bra. Vi ska tiill mer civiliserade trakter i morgon och da blir det lattare att skriva. Bara ett ord till sist om d\temperaturen har. Precis lagom varmt hittills men det borjar bli varmt mitt pa dagen. Hoppas vintern har lagt av tills vi kommer hem igen.
Sunday, February 4, 2007
Sondagkvall i Vientiane
Antligen en chans att hora av sig till familjen. (Visst ser det konstigt ut. Dessutom finns det inget vettigt fragetecken pa det har tangentbordet med sma krumelurer pa.)
I vilket fall kom Ingrid och jag fram kl. 6 pa kvallen den 2 febr. efter att ha tillbringat 27 timmar i luften eller pa flygplatser av olika slag. Den sista strackan avverkades med ett litet propellerplan som hade problem att komma upp i luften. Nar det val hissat sig upp oppnades plotsligt dorren till kabinen och kaptenen kom traskande nerfor gangen. Vi vasterlandska passagerare sag forfarat pa varann medan infodingarna tog det lugnt. Innan vi tappat i hojd var han i alla fall tillbaka vid spakarna och landade perfekt. Man sager att laotierna ar mycket "laid back" och det ar de sannerligen.
Sjalva resan var jattejobbig med gamla plan och obekvama stolar, men trots allt gick det fint. Vi fick t.o.m. vara resvaskor incheckade redan i Goteborg anda till Vientiane. Ingrid trodde att de inte skulle komma fram men jag var mer tveksam till att de skulle innehalla allting nar de dok upp. Min vaska hade sa brattom ut pa morgonen att jag inte hann lasa den och pa flygplatsen glomde jag det. Men dar lag de helt oskadda nar vi antligen en timma forsenade av visakrangel och diverse pappersexercis. En talmodig chauffor stod och vantade pa oss och korde oss direkt till otellet. Sedan var det bara att ta sig nagot atbart vid poolen i den ljumma kvallsluften och ga i sang.
Vadret ar underbart! Varma sommardagar och kyliga natter. Vi bor ganska langt bort fran centrum och aker bil eller tuktuk in till staden. Tuktuk kar nagon sorts forstorad grasklippare dar man sitter pa ett flak under en baldakin och haller i sig medan de tre hjulen studsar ivag. Trafiken ar gudskelov valdigt lugn har och jag skulle rent av kunna tanka mig att kora bil i staden. Vientiane ser ut som en utbredd smastad. Inga hoghus forutom ett nytt, fult hotell vid stranden av Mekongfloden. Mekong, forresten, har visserligen en fara genom staden, men det mesta man ser ar stora sandbankar och en smula vatten i fjarran. Inte desto mindre sitter folk garna pa stranden vid sma plastbord och ater eller dricker ol serverat fran de sma gatukoken som tar upp mer an en kilometer av strandpromenaden.
Har ar fruktansvart billigt. I gar kostade var middag inkl. en jatteflaska ol 35 kronor. Vi har ett bra rum med varmvatten och egen toa+dusch for 210 kr och da ingar frukost. De mesta pengarna gar at till resor. Idag har vi t.ex. bilat ett par mil for att se en vansinnig park full av buddhabilder och andra gudar gjorda av cement. Fruktansvart fult och daraktigt. Det finns egentligen ingenting att se i staden mer an tusentals tempel men nu har vi sett tillrackligt manga och ar beredda att resa vidare i morgon bitti. fast ett stalle har vi besokt flera ganger - marknaden. Ni ska fa se allesamman. Det ar svart att sta emot alla de underbara sidentyger i alla fargkonstellationer som bjuds ut. Ingrid och jag har faktiskt redan borjat gora av med pengar pa souvenirer och presenter. Idag brande jag 500.000 kip t.ex.
Nu ska vi ta oss en ol pa nagon sorts uteservering och ga hem och packa sedan. Vi kommer att vara pa resande fot i nastan tre dagar nu. Vi hor av oss nar vi kan.
Saybadee (eller nagot liknanade) fran
Ingrid och Birgitta
I vilket fall kom Ingrid och jag fram kl. 6 pa kvallen den 2 febr. efter att ha tillbringat 27 timmar i luften eller pa flygplatser av olika slag. Den sista strackan avverkades med ett litet propellerplan som hade problem att komma upp i luften. Nar det val hissat sig upp oppnades plotsligt dorren till kabinen och kaptenen kom traskande nerfor gangen. Vi vasterlandska passagerare sag forfarat pa varann medan infodingarna tog det lugnt. Innan vi tappat i hojd var han i alla fall tillbaka vid spakarna och landade perfekt. Man sager att laotierna ar mycket "laid back" och det ar de sannerligen.
Sjalva resan var jattejobbig med gamla plan och obekvama stolar, men trots allt gick det fint. Vi fick t.o.m. vara resvaskor incheckade redan i Goteborg anda till Vientiane. Ingrid trodde att de inte skulle komma fram men jag var mer tveksam till att de skulle innehalla allting nar de dok upp. Min vaska hade sa brattom ut pa morgonen att jag inte hann lasa den och pa flygplatsen glomde jag det. Men dar lag de helt oskadda nar vi antligen en timma forsenade av visakrangel och diverse pappersexercis. En talmodig chauffor stod och vantade pa oss och korde oss direkt till otellet. Sedan var det bara att ta sig nagot atbart vid poolen i den ljumma kvallsluften och ga i sang.
Vadret ar underbart! Varma sommardagar och kyliga natter. Vi bor ganska langt bort fran centrum och aker bil eller tuktuk in till staden. Tuktuk kar nagon sorts forstorad grasklippare dar man sitter pa ett flak under en baldakin och haller i sig medan de tre hjulen studsar ivag. Trafiken ar gudskelov valdigt lugn har och jag skulle rent av kunna tanka mig att kora bil i staden. Vientiane ser ut som en utbredd smastad. Inga hoghus forutom ett nytt, fult hotell vid stranden av Mekongfloden. Mekong, forresten, har visserligen en fara genom staden, men det mesta man ser ar stora sandbankar och en smula vatten i fjarran. Inte desto mindre sitter folk garna pa stranden vid sma plastbord och ater eller dricker ol serverat fran de sma gatukoken som tar upp mer an en kilometer av strandpromenaden.
Har ar fruktansvart billigt. I gar kostade var middag inkl. en jatteflaska ol 35 kronor. Vi har ett bra rum med varmvatten och egen toa+dusch for 210 kr och da ingar frukost. De mesta pengarna gar at till resor. Idag har vi t.ex. bilat ett par mil for att se en vansinnig park full av buddhabilder och andra gudar gjorda av cement. Fruktansvart fult och daraktigt. Det finns egentligen ingenting att se i staden mer an tusentals tempel men nu har vi sett tillrackligt manga och ar beredda att resa vidare i morgon bitti. fast ett stalle har vi besokt flera ganger - marknaden. Ni ska fa se allesamman. Det ar svart att sta emot alla de underbara sidentyger i alla fargkonstellationer som bjuds ut. Ingrid och jag har faktiskt redan borjat gora av med pengar pa souvenirer och presenter. Idag brande jag 500.000 kip t.ex.
Nu ska vi ta oss en ol pa nagon sorts uteservering och ga hem och packa sedan. Vi kommer att vara pa resande fot i nastan tre dagar nu. Vi hor av oss nar vi kan.
Saybadee (eller nagot liknanade) fran
Ingrid och Birgitta
Monday, January 29, 2007
Magsjuka
Så var det måndag och jag kom hem från möte i Stockholm och besök hos barn och barnbarn i Eskilstuna över helgen. Nu fanns det ingenting som måste göras förutom packning och finslipning på ett par detaljer före resan. Nöjd klev jag i säng efter den långa tågresan med boken om Kambodja i handen. Den somnade jag snart ifrån, men inte så långt därefter vaknade jag av illamående.Usch! Är det en vanlig maginfluensa eller divertikuliten som smäller till så här olämpligt?
Nästan hela måndagen har tillbringats omväxlande i sängen ochpå toaletten. Jag sitter just nu och håller på en skorpa, som i bästa fall stannar där den är.
Har inte vågat ringa till Ingrid, reskamraten. Onödigt att oroa henne också. Nåja, vi har två hela dagar på oss tills vi ska iväg ...
Nästan hela måndagen har tillbringats omväxlande i sängen ochpå toaletten. Jag sitter just nu och håller på en skorpa, som i bästa fall stannar där den är.
Har inte vågat ringa till Ingrid, reskamraten. Onödigt att oroa henne också. Nåja, vi har två hela dagar på oss tills vi ska iväg ...
Sunday, January 28, 2007
Subscribe to:
Comments (Atom)